Jeremia, Klagovisorna

Jeremia, Klagovisorna

Jeremia

Hotad, hatad, förföljd, föraktad
av kungar, makthavare ej beaktad
Ser, hör, förstår, delar, sörjer och  gråter
 talar om Gud som dömer och förlåter

 Inledning

Detta är Jeremias ord, han prästson var
Hilkia prästen i Anatot var hans far
När Josia varit kung i i tretton år Jeremia första gången Guds röst hör
sedan fram till elfte året i kung Sidkias regeringstid Guds ord han framför
Tills folket bort i fångenskap fördes
hans varningsord i Juda hördes
     (Jeremia 1)

Profetens kallelse och uppdrag

Herrens ord kom då till mig:
innan jag formade dig
innan du ur moderlivet gått
du utvald var och kallelse fått
ett heligt uppdrag du har
en profet för folket var

Hans kallelse jag besvarade med ett nej
jag är för ung, till att tala duger jag ej
Herren sitt ord ger mig då
säg ej att du är ung, gå

Gå dit jag dig för                                      
mitt budskap framför
rädd ska du ej vara                                     
jag ska dig bevara

                                     
Herren sin hand mot mig för
med den min mun han vidrör
Jag lägger mina ord, mitt budskap, i din mun idag 
och ger dig makt över folk och riken av alla slag
Ryck upp, vräk omkull, bryt ner, försstör
bygg upp, plantera och helt nytt gör 
         
Herrens ord kom till mig, vad ser du 
jag ser en gren av mandelträd nu
Herren sa; Jeremia du har rätt sett
över mitt ord jag vakar, tills det frukt gett

På nytt inför en syn står
och frågan vad jag ser får
Kokande gryta i norr som lutar hitåt, blir mitt svar 
Från norr olyckan in över landets inbyggare drar
 
Så säger Herren nu ska jag alla stammar i norr uppbåda
de ska komma, ställa upp sina troner, över Jerusalem råda
Städerna i Juda ska de besätta
Jag ska med hela mitt folk gå till rätta
Straffa för ondska och för att de mig övergett
De offereld tänt och åt andra Gudar offer berett
Mig har de inte sett
till egna ting de bett

Fäst upp dina kläder, res dig och framför allt vad du från mig hör
Var inte förskräckt, för då inför demjag dig skräckslagen gör

idag jag gör dig till en stark, befäst stad
en mur av koppar och järnpelare i rad
Då försvara dig mot hela landet du kan klara
mot Juda kungar, stormän, präster och en stor folkskara
De ska till angrepp mot dig gå
men du ska mot dem kunna stå
ty jag alltid med dig går
med hjälp under allt bistår
            (Jeremia 1) 
 

Klagovisorna
Tragiska fångenskapssånger
syndabekännelser, ånger
våld, skövlande död
dom, straff och stor nöd

Ögon av sorg tårade
hjärtan djupt sårade
Ur förtvivlans djupa grop
bitter gråt och klagorop

 Första sången
Ack övergiven ligger hon, staden som förr var så folkrik
hon som var främst bland jordens alla folk är nu en änka lik
Ländernas drottning var
men nu en trältjänst har

Hon gråter bittert i natten, kinden våt av tårar ses
från gamla vänner ej heller till henne någon tröst ges
Sviken är av de som nära stått 
då de över till fienden gått
 
Juda drivits i landsflykt efter nöd och vedermöda
bor nu bland främlingar lever i oro som föröda
Förföljarna upp hann
ingen flyktväg hon fann

Vägarna till Sion sörjer och lider
då ingen längre kommer till högtider
hennes portar övergivna står
hennes präster suckande går
de unga kvinnorna klagar
en bitter sorg henne jagar

Hennes fiender har makten tagit över
motståndare ej oro känna behöver
Herren har sitt straff henne gett
han hennes många synder sett
Till fångenskap hennes barn blev bortförda
av fienderna från Sion bortkörda

Sion har förlorat sin prakt
hennes furstar saknar all makt
är som hjortar som ej bete funnit
de är flyende vars kraft ut runnit

I sin nöd och hemlöshet minns nu Jerusalem 
skatter hon ägt, sedan forna dagar, i sitt hem
När hennes folk föll i fiendehand, de alls ingen hjälp fick 
hennes belackare såg på, skrattade, när hon under gick

Jerusalem har syndat svårt och därför hon avsky väcker
förr ärad, nu visad förakt, naken är, har inget som täcker 
djupa suckar hon ut sänder
vill inte se, bort sej vänder

Orenhet fläckar hennes släp, sådant slut hon ej tänkt
ofattbart långt hon sjunkit, djupt i misströstan sänkt
se Herre eländet, misären som drabbat mig
hur fienden i triumf mot mig förhäver sig

Fienden ut sina händer räcker
mot alla hennes skatter sig sträcker
Hon fick se hedningar  in i sin helgedom sig bege
de som du förbjudit i din församling, där ej vill se

Hela hennes folk suckar, söker efter mat för att överleva,
sina skatter mot bröd de byter för att morgondag få uppleva
Se Herre, se här!
föraktad jag är

Något sådant har ni aldrig sett, ni som gått vägen förbi
det onda som lades på mig, när såg ni någon så plågad bli
Herrens glödande vredes hårda slag
lät han mig drabba på lidandets dag

Ända ned mot mitt innersta, från höjden, han sin eld sände
gillrade snara för mina fötter, bort från mig sig vände
Han mig lämnat, övergett
ständig svaghet mig berett

Min synd gjorde han till en tungt ok som tyngde mig ner
min kraft är nerbruten och min nacke man nedböjd ser
Herren har mig övergett och utlämnat
åt övermakten han mig överlämnat

Alla kämpar jag ägde, blev av Herren föraktade
uppbåd samlades och de unga männen blev slaktade
Herren trampade Juda ner, 
som i vinpress med druvor sker

Därför gråter jag, från ögonen tårar rinner
ingen som tröstar och ger mig nytt mod jag finner
Mina söner slagna till marken är
ty övermäktig var fiendens här

Ingen tröst får Sion när hon sträcker ut sina händer
Herren uppbådar grannfolken som mot Jakob sig vänder
Jerusalem nu avsky väcker
 i hat de mot henne sig sträcker 

Jag trotsade Herrens bud, så han har gjort rätt 
lyssna nu alla folk, se jag har det ej lätt 
mina unga män och kvinnor finns ej kvar 
till fångenskap de bortförda blivit har 

Kallade på mina älskare, svek som svar jag fick 
mina präster och äldste i staden under gick
då de föda sökte få
för att livet behålla må

Herre se, jag är i nöd, mitt inre är i uppror
Jag trotsat dig, djup är ångern som i mitt hjärta bor
Ute har svärdet dräpt, på mina barn gjort slut
Inne härskar döden, det finns ingen väg ut
 
Alla omkring mig mina suckar hör, men ingen kommer och tröstar mig
Fienderna hör om min olycka, gläds över att den kommer från dig 
Den dag som du förutsade, kom också
För ovännerna ska det som för mig gå
  
Döm dem för deras ogärningar och gör med dem som du mot mig gjort
mina synder har blivit straffade, hjärtat är tungt, mitt vemod är stort

                                      (Klagovisorna 1)
                                               

Skriv en kommentar: (Klicka här)

123minsida.se
Bokstäver kvar: 160
OK Skickar...
Se alla kommentarer

| Svar

Senaste kommentarer

17.02 | 20:49

Jag har så svårt att förstå alla mycket detaljerade beskrivningar om de olika offer som ska ges för botgöring. Tacksam för någon kommentar.

...
04.09 | 20:31

Det var väldigt intressant att läsa dina dikter. Du har en speciell ådra, så var rädd om den!! Siv

...
17.02 | 19:21

Spännande projekt!
Kolla gärna in www.markusbok.se

...
20.01 | 00:22

....håll ut ...det kommer att gå ...

...
Du gillar den här sidan
Hej!
Prova att göra en egen hemsida precis som jag.
Det är enkelt och du kan prova helt gratis.
ANNONS